Jag är less på människor som ljuger för mig. Som tror att jag inte förstår att de ljuger mig rakt upp i ansiktet. Jag är trött på att höra ursäkter som inte betyder något. Jag är så jäkla besviken på vissa. Sen får jag väl skylla mig själv som inte bara ignorerar idioterna. Det har varit ett minst sagt stormigt halvår. Jag har haft roligt men har haft svårt att slappna av. Jag känner inte riktigt igen mig själv. Nu är det återigen dags att sätta mina känslor i första hand :)