Tror att jag eventuellt har blivit lite bättre. Men med min tur smäller det väl snart till igen. Britt-Marie spydde flera gånger förut och jag trodde ett tag att hon var döende. Sen såg jag att den lilla marodören var och åt av julgruppen vi har fått av Kristoffers föräldrar, så jag ställde bort den. Då börjar mongokatten äta på en plastgran. Är ju inte direkt någon Carl von Linné men hoppas det lilla hon fick i sig inte var dögiftigt. Dögiftigt fattar ni?!