Vad sjukt ändå. Nu ska jag snart börja min tredje termin på lärarutbildningen. Och bra har det dessutom gått! Det hade jag aldrig trott för ett par år sen när jag jobbade på mcdonalds och hatade allt haha. Ibland blir jag fundersam på vad i helskotta jag håller på med men det är korta stunder i jämförelse med dom då jag är helt övertygad om att jag har valt rätt. Hur kan man vilja jobba med något annat än barn? De är det finaste som finns.

Kristoffers fina mamma säger att ångest är en bra drivkraft. Snacka om att jag borde vara driven isf. Jag är ju ångesten personifierad!