A place to hide.

Herregud vad har lammet gjort med mig? Jag är som en kärlekskrank 14-åring som mår illa och gråter i soffan bara för att han inte är här. Jag försökte gråta ut all separationsångest igår men det gick inget vidare. Nicco tjatade ihjäl mig på msn så jag skrapade mig upp ur soffan och åkte dit. Följt av världens sämsta natt. Jag har kanske sovit 10 minuter i taget och vaknat exakt hela tiden. Nu måste jag ta tag i mitt liv och skärpa mig. Och åka ifrån den här lägenheten för jag mår dåligt av att se hans saker ligga här.

Sola sen ringa emlan!




Alltså vi har ju inte gjort slut. Han är bara i Turken... och jag kommer på lördag!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0